|
RAS!
RASPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR CESKYTERRIER
En rasspecifik avelsstrategi (RAS) är en
handlingsplan för aveln inom en specifik ras.
SKKs Avelspolicy anger målen, strategin beskriver
vägen dit. På Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att en sådan
ska upprättas för varje hundras
Dokumentet består av tre huvudavsnitt.
• Rasens historiska bakgrund och
utveckling
• Beskrivning av nuläget
• Slutsatser, målinriktningar och
prioriteringar för framtiden
RAS är tänkt att vara ett hjälpmedel att nå detta
mål, och står inte i något motsatsförhållande till den kunskap och
erfarenhet som finns bland våra uppfödare.
Styrelsen ansvar är att
sammanställa information, att föra ut den och att leda RAS arbetet,
men uppfödarna måste kollektivt och enskilt ansvara för
utvecklingen.
Avelsstrukturen inom ceskyterrier
är tämligen typisk för avel i små populationer där ett stort ansvar
vilar på den enskilde uppfödaren att försöka behålla en genetisk
variation.
HISTORIK OCH UTVECKLING
Rasens utveckling
Cesky terriern är en av våra yngsta raser. Rasen
uppstod genom en medveten korsningsavel av en tjeckisk genetiker,
Frantisek Horak. Syftet var ursprungligen att avla fram en lågbent
grythund som var liten och rörlig. 1949 startade arbetet med att
avla fram den karakteristiska ceskyterriern genom korsningsavel
mellan Sealyhamterrier och skotsk terrier. Hundarna visades för
första gången på utställning 1959. Rasen blev slutligt erkänd av FCI
1963.
Rasens utveckling i Sverige
1960-1980
Ceskyterriern kom till Sverige mycket tidigt. Den första som
anlände till Sverige var Orlice Lovu zdar, som hade
registreringsnummer 1 i Tjeckoslovakien. Pionjärerna inom
ceskyterrier i Sverige var Thea och Sören Simonsson, kennel
Solkusten. Orlice importerades dräktig med
Mrak LovuZdar och fick 4 valpar i karantän (1969). Av dessa
valpar var Int. ch Solkustens Oslava och ch. Solkustens Ohre de
hundar som fick inflytande på den svenska ceskyterrier aveln. Rasen
fick snabbt stora problem då Tjeckoslovakien införde export förbud
på ceskyterrier på grund av den lilla avelsbasen inom landet. Efter
stora ansträngningar av Thea och Sören lyckades de 1971 importera en
hanhund, General Lovu zdar och grunden för rasen var lagd.
General parades med Oslava, i dessa kullar föddes bla. Valov,
Grevinna och Yenisen, vilka genom sina avkomlingar skulle få stor
betydelse för den fortsatta utvecklingen av rasen i Sverige. Yenisen
stannade hos Sören och Thea Simonsson och parad med Ohre lämnade hon
bland annat ch Solkustens Xoray. Solkustens Valoy blev en av
grundstenarna hos Ulla Britt Segerkrantz, kennel Kibojas,
tillsammans med en tik importerad från Holland, Drema. Solkustens
Grevinna köptes av Filip Johnsson, kennel Dainty´s och fick två
kullar med Solkustens Ohre. Den mest kända av dessa blev Int ch
Dainty´s Gretha, men mest inflytande på cesky avel i Sverige fick en
handhund som var såld som en ren sällskapshund, Daintys Lukas.
Avelsarbetet i Sverige bjöd på stora problem på grund av den snäva
avelsbasen och frånvaron av nytt blod på grund av exportförbudet
från Tjeckoslovakien.
Gretha parades med General och i denna kull föddes Ozcar, Caesar
och Augusta. Ceasar användes av kennel Kiboja på ch Kibojas Tosca.
En dotter där, Kibojas Ulli, blev stamtik hos kennel Yllegården.
Ozcar användes av kennel Solkusten och lämnade där bla. Solkustens
Cirocha och Cidlina. Under slutet av 70:talet föddes en av rasens
storvinnare under 80:talet, Int ch Nedomansky. Nedomansky var efter
ch Kibojas Cornelius ( ch Solkustens Valov – Drema )
och ch Augusta ( ch. General Lovu Zdar – ch. Dainty´s Gretha).
1980 – 2004
Nedomansky fick enbart ett fåtal valpar och endast en valp som
föddes 1984, Charlie, användes vidare i avel. Charlie mor var en
dotter till Solkustens Xoray och Kibojas Coralla. Samtidigt hade
Sören och Thea en av sina sista kullar och en tikvalp ur denna, ch
Solkustens Hannah, hamnade hos Filip Johnsson, kennel Dainy´s.
Hannah var efter ch Solkustens Xoray parad med sin halvsyster,
Solkustens Cirocha. Vid detta laget var avelsbasen i Sverige så smal
att läget var snarats desperat. I ett desperat sökande efter en
hanhund till Hannah hittades den outställde, sju-årige, Dainty´s
Lukas. Lukas var mycket avvikande i typ från hur ceskyterriern hade
utvecklats i Sverige, han var mycket mer elegant med långt huvud och
lång hals och därför tämligen avvikande mot de grövre kompaktare
hundarna som normalt sågs. Han parades med Hannah och det
resulterade i sex valpar, hans enda kull. I denna kull föddes bla ch
Dainty´s Black Pearl, ch Dainty´s Black Diamond och Ch. Dainty´s
Blue Emerald. Blue Emerald lade grundstenen till kennel Palmis, Lars
och Ingrid Palmblad, medan Black Pearl stannade hos kennel Dainty´s.
Dessa valpar var avvikande i typ, mer eleganta än de "svenska"
ceskyterrier som normalt visades på utställningar. Med tiden skulle
det visa sig att denna typ av ceskyterrier vad den önskvärda i
rasens ursprungsland och inte den tyngre, grövre typen som
utvecklats i Sverige. Hannah parades även med Charlie i ett försök
att bredda den obefintliga avelsbasen. Trots den snäva avelsbasen
och hårda inaveln, närmast påminnande om ett spindeldiagram, höll
sig rasen förvånansvärt sund utan några egentliga rasdefekter. Något
som måste tillskrivas Horaks hårda gallring i den ursprungliga
raskärnan. I slutet på 80:talet inleddes kontakter med
Tjeckoslovakien med Hanna Petrusova, kennel del Monte, en av Horaks
bästa vänner och lärjungar. Efter diverse brevväxlingar erhölls
tillstånd att byta en hanhund från Tjeckoslovakien mot två hanvalpar
från Sverige och 1988 anlände så Grunt del Monte från
Tjeckoslovakien. Grunt var handplockad av dr. Korak för att passa de
svenska linjerna och tillförde välbehövligt nytt blod.
Parad med svenska ceskyterrier tikar producerade han en utmärkt
avkomma och rättade bla annat till öronställningen. D. Black Pearl
parades med Grunt, vilket resulterade i valparna ch. Dainty´s Non
Stop, ch No Regrets och Ch. No No Nanette. Nanette exporterades till
Norge och la där grunden till Elin Thyrihjells framgångsrika
uppfödning, Resinous. No Regrets blev en av grundstenarna i
Elin-Chatrin Johansson kennel. Andra uppfödare som började under
denna tid var kennel Good Choise, Susan Plantin, vars stamtik var en
dotter till Yllegårdens Mullrik (ch Dainty´s Black Diamond - Kibojas
Ulli) och Dainty´s Hellraiser ( e. Grunt del Monte).
1993 kom Michael Pospich till Sverige på besök. Mikael var en
synnerligen god vän till dr. Horak och ägde bland annat en av
Europas dåvarande vinstrikaste ceskyterrier och bästa avelshundar ch
Echo LovuZdar. Michael blev förtjust i Black Pearl, vilken han
betraktade som en av de bästa ceskyterrier tikar han sett och ville
ha en valp efter henne och Echo. Black Pearl skulle dock inte ha
fler valpar men det överenskoms att hennes dotter, Non Stop, skulle
paras med Echo. Sagt och gjort, 1994 anlände Echo till Sverige och
parades med Non Stop. Hon nedkom med sju valpar varav 6 blev
champions. Av dessa är multi champion w.w-98 Quincy Spider den mest
kända. Quincy Spider har förutom en rad titlar och vinster även
vunnit Horaks cup den sista gången den delades ut av dr. Horak själv
på special utställningen för ceskyterrier i Veltrusky. Cupen ges
till den bästa ceskyterriern på utställningen och Spider har även
senare blivit BIS i Veltrusky. Spider ägs numera av Wolfgang och
Ulrike Pignon.
Samarbetet med Tjeckien fortsatte och
exportförbudet hävdes. 1996 kom ch Asi del Monte till Sverige. Asi
lämnade ett antal champion barn av vilka kan nämnas, junior ww-98,
ww-99 multi champion Dainty´s Young Blood och hans kullsyster
Bundessieger -00. multi ch. D. You got what it takes. Under 90-talet
har även en framgångsrik uppfödning hafts av kennel Good Choise, där
ch Good Choise Hanky-Panky-Pecka tillhör de mer kända med bla BIS på
den svenska Ceskyklubbens första special utställning. En annan ny
uppfödare under senare delen av 90-talet med framgångsrika hundar är
Elisabeth Scheffel, kennel Scheffelfältet, med multi ch., SV-99
Dainty´s Vanessa och ch. Cantabile Nadir, importerad från Mia
Johnsson i Findland samt Lena Svedbeck, kennel Bellsweet´s, vars
hundar har blivit BIS på de senaste svenska rasspecialerna. Under
den senare delen av 90-talet har även försök att bredda avelsbasen
skett genom s.k. "leasing" av hanhundar och tikar från Tjeckien och
Tyskland.
Rasen är fortfarande liten och med en smal
avelsbas. Detta gör att ett internationellt samarbete är nödvändigt
för att tillföra nytt blod. Tyvärr har även i Europa aveln mycket
fokuserats på vissa blodslinjer, vilket gör att det även utomlands
kan vara mycket svårt att hitta avelshundar som breddar avelsbasen.
I Tjeckien har därför korsningsavel med sealyham terrier måst
tillgripas för att bredda den befintliga genpoolen. Ett konstruktivt
samarbete över gränserna är och har varit en nödvändighet för rasens
överlevnad. De öppnare gränserna är och har varit en nödvändighet
för rasens överlevnad. De öppnare gränserna och de få, men
engagerade uppfödarna gör dock att framtiden ser tämligen ljus ut.
NULÄGET
Population
Som underlag har SKK:s avelsdatabas används.
| |
1990 |
1991 |
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 |
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
|
Kullstorlek
genomsnitt |
2,2 |
4,1 |
3,9 |
4,8 |
3,4 |
3,8 |
4,0 |
3,7 |
3,9 |
4,0 |
3,3 |
4,4 |
4,0 |
5,0 |
4,3 |
2,3 |
|
Antal kullar |
6 |
9 |
8 |
8 |
8 |
10 |
10 |
9 |
9 |
5 |
6 |
5 |
9 |
5 |
4 |
3 |
Totalt antal kullar under åren 1990 .- 2005, 114.
Kullstorlek i genomsnitt under åren 1990 – 2005,
3,8.
Dagens uppfödare har begränsade möjligheter att
bedriva avel inom ramen för den i Sverige
befintliga populationen. Den utnyttjade och den
tillgängliga avelsbasen kan inte beräknas,
eftersom populationen är för liten för
databeräkning. Men studier av stamtavlor och
farfarskurvor visar på en fokusering på enstaka
avelshundar som återkommer ett flertal
gånger inom få generationer med hög
släktskap/snäv avelsbas som följd. Detta är ett för rasen
internationellt problem.
Inavelstrend
Rasens genomsnittliga inavelsgrad under åren 1990
– 2005.
Siffrorna är hämtade från SKK:s avelsdatabas.
Inavelsökningen inom en ras bör inte överstiga
2,5 % räknat på fem generationer.
|
Inavelsgrad
1990
6,3%
1991
6,2%
1992
12,6 %
1993 9,9 %
1994
10,7 %
1995
12,6 %
1996
13,7 %
1997
9,5 %
1998
8,6 %
1999 8 %
2000
7,9 %
2001
7,7 %
2002
8,3 %
2003
5,4 %
2004
6,3 %
2005
6,3%
|
Hälsa
Ceskyterrier är inte anslutet till något av SKKs
hälsoprogram. Uppgifter om hälsostatus grundas på uppgifter från ett
flertal försäkringsbolag.
Diagnosen leukemi/lymfom har setts hos vissa
mycket närbesläktade cesky terrier. Trots att avel på dessa linjer i
nuläget är i det närmaste avslutad visar försäkringsstatistiken på
att denna sjukdom fortfarande förekommer hos ceskyterrier med c:a
1-2 fall om året. Orsaken till lymfom hos hund är f n okänd. Den är
idag en av de vanligast förekommande tumörtyperna hos hund (Dobson
et Lascelles, 2003)
Ökad urinavgång utan fastställd orsak förekommer
enstaka fall per år.
Övriga defekter som förekommer i mindre
omfattning är epileptiforma kramper, diskbråck och
sköldkörtelrubbning.
Andra problem som har uppmärksammats, men inte
återspeglas i försäkringsstatistiken är nedsatt
fertilitet/sterilitet hos hanhundar, ett fall av total katarakt samt
ett fall av retinal atrofi.
Från den skotska terriern har en ärftlig
disposition för skottekramp kommit. I Sverige har antalet kända fall
av skottekramp varit mycket få, 2 st på 25 år.
Exteriör
Idag har Sverige en mycket hög exteriör kvalitet
på rasen, men som tyvärr är lätt att förlora. Först och främst måste
man tänka på storleken och grovheten (ej över 10 kg) samt att
bibehålla längden på huvudet och den smala långa halsen. En
ceskyterrier får aldrig ha ett kort, grovt huvud. Vidare gäller det
att bevara den typiska rygglinjen och inte plagiera andra
terrierraser med en rak rygglinje. Den stora utmaningen för svenska
ceskyterrier uppfödare kommer i framtiden bli att bevara den höga
exteriöra standarden och samtidigt bredda den nuvarande avelsbasen
Mentalitet
Ceskyterriern har inte något typiskt
terriertemperament. Rasen är betydligt lugnare och fridsammare än
andra terrier och är en utpräglad familjehund. Den är robust,
samarbetsvillig och lättlärd, dock blandat med ett visst mått av
envishet. Jaktlusten är mycket måttlig.
Ett utmärkande drag för ceskyn är ointresse för
främmande människor. Detta får dock aldrig yttra sig i skygghet
eller aggressivitet, vilket endast undantagsvis förekommer i den
svenska populationen av ceskyterrier. Ett problem som bör
uppmärksammas är även att enstaka individer kan uppvisa en mer eller
mindre grad av ljudkänslighet. Denna rädsla har en hög arvbarhet och
man bör undvika att använda individer som visar ljudrädsla i avel.
Då det har framkommit att rasen i nuläget i Sverige saknar större
problem med mentaliteten rekommenderas enbart att i fortsatt avel
bevara den goda mentaliteten. Att i dagsläget förespråka någon
objektiv mentalitetsbeskrivning som exempelvis MH-test förefaller
inte relevant utan det borde kunna lämnas till den enskilde
uppfödaren att avgöra vilken hund som innehar de mentalt önskvärda
egenskaperna för en lämplig avelshund.
Nuvarande avelsrekommendationer
SKK’s grundregler samt svensk djurskyddslag
Riktlinjer för valpförmedling
SKK’s grundregler samt svensk djurskyddslag.
AVELSSTRATEGI
Ceskyterrierklubbens övergripande mål är att väcka intresse för
och främja avel av mentalt och fysiskt sunda och exteriört fullgoda
ceskyterrier.
Rasens utveckling grundas på uppfödarnas val av avelsdjur samt på
den användning som dessa får.
Aveln ska vara målinriktad, långsiktig och hållbar. Med hållbar
menas att den inte leder till brister i avseende hälsa, mentalitet
eller funktion eller helt tömmer rasen på genetisk variation.
Ceskyterrierklubben ansvarar i samarbete med Svenska
Terrierklubben och SKK för ceskyterrierns utveckling i Sverige. Avel
och uppfödning skall också ske i överensstämmelse med
djurskyddslagstiftningen och Svenska Kennelklubbens grundregler.
För en fortsatt positiv utveckling har ceskyterrierklubben
utarbetat riktlinjer som stöd för avelsarbetet av ceskyterrier med
följande prioriteringar utan inbördes ordning:
Bidra till en ökad genetisk variation genom att så långt det är
möjligt verka för så obesläktade parningar som möjligt då det idag
finns en snäv avelsbas och extremt lågt antal registrerade valpar
Avla med tanke på en god hälsa som möjliggör ett långt liv utan
hälsostörningar
Funktionell exteriör. Motverka exteriöra ytterligheter genom
att till avel välja individer vilka har god överensstämmelse med
rasens standard
Bibehålla rasens goda reproduktionsförmåga (genitalia, parning,
dräktighet, valpning och omhändertagning av valpar)
Kartlägga härstamningar för hundar med leukemi/lymfom för att
minska anomalins utbredning inom rasen
Bibehålla rasens goda mentalitet.
AVELSSTRATEGI
Hälsa
Mål: Minska antalet hundar som utvecklar leukemi/lymfom
Metod: Samla underlag och kartlägga
hundar med leukemi/lymfom för att på sikt kunna besluta om
eventuella åtgärder
Mål: Bibehålla en sund ras genom att
verka för att den låga andelen av möjliga ärftliga defekter
ej ökar inom rasen.
Metod: Uppmana valpköpare att informera
uppfödare om eventuella sjukdomar. Uppfödarna rekommenderas
att föra informationen vidare till avelsrådet.
En hälsoenkät skall skickas ut. Tidplan
kvartal 4 2007.
Hämta information från olika
försäkringsbolag.
Mål: Att inom 3 år nått en
genomsnittlig inavelsgrad på 5 %.
Metod: Verka för så långt som möjligt
obesläktade parningar och därmed bredda den tillgängliga
avelsbasen. Vid import av hund eller sperma uppmana till att
välja obesläktade linjer.
Exteriör
Mål: Att bevara de rastypiska detaljerna.
En ceskyterrier får inte vara för stor och grov - ej över 10
kg i vikt. Bibehålla längden på huvudet och den smala långa
halsen. Vidare gäller det att bibehålla den typiska
rygglinjen och inte plagiera andra terrier raser med en rak
rygglinje.
Metod: Prioritera rastypiska sunda hundar
och från avel välja bort de hundar som saknar flera/de
flesta rastypiska detaljerna dock med hänsyn tagen till den
smala avelsbasen.
Mentalitet
Mål: Att behålla den goda mentalitet som
ceskyterrier har
Metod: Prioritera ett gott rastypiskt temperament
och undvika att i avel använda
aggressiva, skygga ,nervösa eller ljudkänsliga
hundar
Samarbete
Mål: Att avelsstrategin hålls levande
genom ett gott samarbete och efter bästa förmåga följs av
samtliga uppfödare.
Metod: Arbeta för att få ett gott samarbete
mellan uppfödarna genom att ha
uppfödarmöte helst vartannat år.
Arbetsgruppen för RAS
har bestått av Filip Johnsson, Eva Johnsson, Lena Svebeck och
Britt Ullatti.
Sammanställningen av dokumentet är gjord av Ceskyterrierklubbens
styrelse.
Förankring
Årsmötet 2004 gav styrelsen i uppdrag att arbeta
med RAS.
Riktlinjer för arbetet augusti 2004.
Publicering på hemsidan under 2005
Uppfödarmöte maj 2006, diskussioner, bearbetning
och förslag till vissa ändringar av
tidigare dokument.
Information på medlemsmöte 2004 och 2006
Uppfödarmöte augusti 2006 (diskussioner,
redigering, godkännande)
Publicerat i medlemstidningen samt hemsidan 2006
Styrelsebeslut protokollfört oktober 2006
Avelsstrategin skall gälla i 3 år på grund av
att dokumentet behöver diskuteras och förankras ytterligare.
|